Ensamt på toppen

I SvD står att läsa följande intressanta information om den i sanning makalöse Tiger Woods:

"Medelscoren [i år] låg på 67,8 slag per 18-hålsrunda vilket var 1,5 slag bättre än tvåan Ernie Els. För att understryka Tigers överlägsenhet kan nämnas att just 1,5 slag var skillnaden mellan Els och den 88:e-rankade spelaren på statistiken över scoring average."

Det står inte vilken placering man hamnar på, om man höjer 1,5 slag till, men det skulle inte förvåna mig om det var 8'743, eller så. Effekterna av en normalfördelning ("bell curve") är ofta spektakulära, och om folk i allmänhet visste mer om denna matematik, skulle de inte bli förvånande i onödan så ofta. Se min lilla text om nobelpristagare, intelligens och kön.

Nobelpristagare, intelligens och kön (igen)

SvD bjuder på ännu en klagovisa om att nobelpristagarna är män, män och åter män. Som Faster Sven tidigare förklarat är detta inte alls anmärkningsvärt.

Till jämställdhetsbryderierna fogar man nu att sagda pristagare dessutom i så hög grad är vita och i övre medelåldern. Det senare är helt naturligt; det ska, givet konkurrensen, till ett mirakel för att tidigt i livet jobba ihop till ett nobelpris. Om det förra säger Faster Sven: Don't go there.

Nobelpristagare, intelligens och kön

En mängd diskussioner - lika onödiga som upprörda - uppstår kring det faktum att män är överrepresenterade i en del elitgrupper, och en av de mest spektakulära av alla elitgrupper utgörs av nobelpristagarna i fysik, kemi och medicin.

I SvD ondgör man sig över bristen på kvinnor i denna grupp, men förklaringen är enkel:

Medelintelligensen skiljer sig inte mätbart mellan män och kvinnor, men det är inte den som är det intressanta i det här sammanhanget; det är hur många extremt intelligenta det finns, och här visar sig stora könsskillnader; det finns betydligt fler extremt intelligenta män, betydligt fler extremt ointelligenta män och betydligt fler kvinnor kring medelvärdet.

Läs mer på Wikipedia

Tillägg: ...och nu fortsätter SvD stoltsera med sin okunnighet - nu i en artikel om bristen på kvinnliga professorer. Faster Sven noterar att fenomenet med en fallande andel kvinnor, ju högre upp man kommer i forsknings- och utbildningshierarkin, som omnämns i artikeln, och som av Högskoleverket kallas "det läckande röret", fullständigt förklars av ovan nämnda könsskillnad i intelligensdistributionen.

Arbetsgivar- och sociala avgifter = SKATT

Lagrådet kritiserar enligt SvD att regeringen kallar ersättaren till fastighetsskatten för en "avgift" och hävdar att det, bakom denna dimridå, döljer sig en skatt. Det är viktigt att tala klarspråk, tycker lagrådet.

Det tycker Faster Sven också.

Alltså är det dags att kalla även arbetsgivar- och sociala avgifter vid deras rätta namn. Fram med även dessa skatter på folks lönebesked, så att de förstår vad de egentligen betalar.

Sahlin känner saker om Carnegie

Enligt SvD drar sig Carnegie, på eget initiativ ur sina uppdrag för regeringen. Deras motivering lyder: "För att underlätta för vår kund, den svenska regeringen, som är föremål för politisk kritik för försäljningsprocesserna, har vi bett att få frånträda våra uppdrag under ordnade former."

Föremål för politisk kritik var det... Så här ser Faster Sven på saken:

Finansinspektionen har vidtagit de åtgärder man fann nödvändiga för att stävja och bestraffa den typ av svineri som uppenbarligen har förekommit på Carnegie. Gott så.

…men så kommer hyenorna, och i sin iver att riva och slita i kadavret av den trafikdödade älgen, börjar de tugga även på den levande kalven.

Varför går inte Mona Sahlin och ställer sig utanför ett fängelse och ger alla som blir utsläppta en smäll på käften? Det är i linje med hennes pöbelväldesreflexer i fallet Carnegie.

Snippa & Cykelhjälm

Det är tråkigt att konstatera, men min känsla inför att använda ordet "snippa" om dotterns muff (det ord jag själv föredrar) är identiskt lik den jag har inför att bära cykelhjälm: ovedersägligt vettigt, men hopplöst töntigt.

Det blir alltid fel, när man uppifrån försöker diktera hur folk ska tala och bete sig. Som exempel vill jag framhålla hyreshusens loftgångar, som på hjärntvättad arkitektlingo är "naturliga mötesplatser" men i verkligheten "pissoarer" och "sopstationer".

...men jag hoppas att jag har fel om "snippa" - att det är jag som är språkkonservativ. Jag skriver fortfarande så väl "juice" som "tape", så någon avantgardist är jag definitivt inte. Dessutom är språkevolutionens mekanismer bevisligen illa skickade att (ähum) framföda ett ord för kvinnors och flickors externa könsorgan, så:

Faster Sven önskar RFSUs ord all framgång och hoppas själv snart kunna (ähum, ähum) ta det i sin mun.

CSN: "Återbetalning frivillig!"

Faster Sven läser på svd.se att CSN avbryter sin indrivning av skulder från personer som i dag är bosatta i England och USA.

"Det är kostsamt och komplicerat att gå vidare rättsligt i USA och England," säger Ulf Ståhl, biträdande chef för CSN:s Umeåkontor, som har ansvar för indrivningsfrågorna.

Det är det säkert, Ulf, och om du vill att livet ska vara okomplicerat, ska CSN göra precis som tänkt, men ditt jobb är väl inte att göra det enkelt för dig? Om du tror det, ska du ha sparken, och det snabbt, för vad gäller kostnaderna är det MYCKET dyrare att inte tänka i termer av incitament. De signaler som nu sänds ut till studielånstagare, får konsekvenser som du inte kan överblicka, du ynklige tjänsteman.

Det blir allt tråkigare att betala Faster Svens skatt...

Tillägg 1: Den som flyttar hem till Sverige från England och är skyldig drottningen skatt, kan räkna med att få höra av svenska myndigheter om saken. Visst borde England kunna återgälda denna tjänst? Jag misstänker att kreativiteten hos Centrala Studienödsnämnden inte riktigt är vad den borde vara. Lägg ner! Det går bra att låna i bank, något som också skulle föra med sig en sund riskbedömning för den som tänker sig fyra-fem softa år med social-genus-psyko-pseudo-kvasika och ring i läppen.

Tillägg 2: Att på csn.se hänga ut de som vägrar betala med namn, belopp och personnummer, skulle få en del av de saknade miljonerna att börja rulla in över nationsgränsen...

Examenspremie? Nej, tack!

SvD bjuder idag på en liten TT-artikel, där utbildningsminister Lars Leijonborg "vill att ambitiösa studenter ska få en särskild examenspremie. Syftet är att få ut fler människor på arbetsmarknaden."

En examenspremie till den som inte drar benen efter sig under sin utbildning är mycket riktigt ett incitament för att ta examen i tid, men det var ju inte det i sig som var syftet. Ett starkt incitament för att ge sig ut på arbetsmarknaden är att man efter sin utbildning inte har några pengar. Detta incitament rycker utbildningsministern glatt undan genom att sticka en bunt krispiga tusenlappar i handen på den lika förvånade som nyblivne akademikern.

Det talas om att man i stället för kontanter ska efterskänka en del av studieskulden, men man behöver inte vara skolad i nationalekonomi för att förstå att det, möjligen med undantag för en viss irrationell psykologisk effekt, är samma sak.

Glöm inte arbetsgivaren!

Kommunalordförande Ylva Törns debattartikel i SvD om hur säsongsarbetare inte längre kan arbeta halva året och gå på a-kassa andra halvan visar på en förbluffande brist på insikt i hur incitament och subventioner fungerar. Även diskussionen kring artikeln fokuserar på hur den (säsongs-)anställde drabbas och huruvida det därför är synd om denne.

Faster Sven vill gärna föra in arbetsgivaren i debatten; om det blir svårare att locka till sig säsongsarbetare med de nya reglerna, måste man antingen betala bättre, klara sig utan säsongsarbetare eller helt enkelt lägga ner verksamheten, om den inte kan stå på egna ben.

Vi kan ta skidturismen som exempel. Om de som driver pistsystemet måste betala mer för att få tag i pistvakter, så går kostnaden för fjällveckan upp och färre kommer att välja detta alternativ för sin vintersemester. Visar det sig då inte längre vara lönsamt att driva skidanläggningar, så får arbetsgivare och pistvakter se sig om efter något annat (lönsamt) att göra.

Annorlunda uttryckt är detta ett sunt steg mot en bättre balans, där den som anlitar säsongsarbetare får bära hela kostnaden för det ineffektiva utnyttjandet av den anställde. Med de tidigare reglerna har ju vi andra (staten) subventionerat säsongsverksamheter, som om sådana automatiskt vore värda en särställning. Det är de självfallet inte.

Låt arbetsmarknaden bära kostnaden för eventuellt återstående säsongsarbete! Faster Sven vill inte betala!